TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Relevanta dokument
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Industriell reglerteknik: Föreläsning 4

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

Reglerteknik AK Tentamen

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Kort introduktion till Reglerteknik I

Reglerteknik, TSIU 61

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

A

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik, TSIU 61

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Kretsformning och känslighet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Nyquistkriteriet, kretsformning

Övningar i Reglerteknik

EL1010 Reglerteknik AK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Sammanfattning TSRT mars 2017

Reglerteknik AK, FRTF05

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Laplacetransform, poler och nollställen

Transkript:

TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 1 / 26 Innehåll föreläsning 9 TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 9 Andra reglerstrukturer hendeby@isy.liu.se ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från referenssignalen ˆ Framkoppling från störsignalen ˆ Kaskadreglering ˆ Reglering av tidsfördröjningen TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 2 / 26 Sammanfattning av föreläsning 8 (1/2) TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 3 / 26 Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Theorem (Robusthetskriteriet) OBS! Våra modeller är alltid förenklingar av verkligheten! För att kunna analysera detta införde vi ett relativt modellfel G (s) = G0 (s) G(s) G(s) G 0 (s) = ( 1 + G (s) ) G(s) Oftast har vi endast en övre gräns på G (s). Detta räcker dock för att vi via robusthetskriteriet ska kunna uttala oss om stabilitet. Givet att G(s) stabiliseras av återkopplingen F (s). Antag att: ˆ det sanna systemet ges av G 0 (s) = ( 1 + G (s) ) G(s); ˆ G(s) och G 0 (s) har lika många poler i HHP; och ˆ G(s)F (s) och G 0 (s)f (s) går mot 0 när s. Då gäller G (iω) < 1 T (iω), ω > 0 G 0 (s)f (s) 1 + G 0 (s)f (s) är stabilt (Tillräckligt, men ej nödvändigt villkor!)

TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 5 / 26 Robusthet Förkompensering Robusthet styrs till stor del av komplementära känslighetsfunktionen T som även är lika med slutna systemets överföringsfunktionen G c. Vi kan alltså inte designa slutna systemets dynamik godtyckligt, om vi samtidigt har robusthetskrav. TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 6 / 26 Robusthet: lösning TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 7 / 26 Exempel: Lyftkranen Dela upp problemet i förkompensering och återkoppling Reglermål: z(t) = r(t) Slutna systemet och komplemenära känslighetsfunktionen kan designas (så gott som) oberoende av varandra G c (s) = G(s)F r(s) 1 + G(s)F y (s) S = 1 1 + G(s)F y (s) T = G(s)F y(s) 1 + G(s)F y (s) Vi designade en lead-lagregulator som gav specificerad fasmarginal och skärfrekvens. Diskuterades kort på föreläsning 8.

TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 8 / 26 Exempel: Lyftkranen, känslighetsfunktioner TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 9 / 26 Exempel: Lyftkranen, stegsvar Stegsvaret var bättre men inte perfekt, för mycket oscillationer Förstärker störningar i frekvensområdet 1 3 rad/s, dock inte mer än 5 db. TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 10 / 26 Förkompensering: Lyftkranen Vi löser det genom att använda men annan förkompensering F y (s) = F leda (s)f lag (s) F r (s) = K s + 1 K väljs så att G c (0) = 1 Framkoppling Alla robusthetsegenskaper hos den ursprungliga lead-lagregulatorn behålls T (s) och S(s) förblir oförändrade.

TSIU61 Fo rela sning 9 HT1 2016 12 / 26 Servoproblemet TSIU61 Fo rela sning 9 HT1 2016 13 / 26 Lo sning till servoproblemet Ma l Att utsignalen y(t) fo ljer en (varierande) referenssignal r(t) sa bra som mo jligt. Ibland lo ser man servoproblemet enbart med a terkoppling. Detta fo rsva ras dock av delvis motstridiga krav pa sto rundertryckning Beskriv o nskema len med en referensmodell: robusthet yr (t) = Gm (p)r(t) Lo sning Ibland: Gm (s) = 1 En extra frihetsgrad i regulatorn Framkoppling fra n referenssignalen Oftare: Mjukare referensfo ljning, t ex: Gm (s) = 1, 1 + sτ TSIU61 Fo rela sning 9 (τ = o nskad tidskonstant) Framkoppling fra n referenssignal Intressant fo r de flesta servoproblem. Exempel: Reglering av industrirobotar. Mo jliggo r snabb referensfo ljning med goda stabilitetsmarginaler. Mo jliggo r la ngsam referensfo ljning med snabb sto rundertryckning. HT1 2016 14 / 26 TSIU61 Fo rela sning 9 HT1 2016 Blockdiagram med framkoppling fra n referenssignalen 15 / 26

TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 16 / 26 Ex: framkoppling från referenssignalen TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 17 / 26 Blockdiagram med framkoppling från störning Stegsvar för det slutna systemet: Y (s) = S(s) ( H(s) + F f (s)g(s) ) V (s) + G c (s)r(s) Tjock linje: PID-reglering + ideal framkoppling Tunn linje: PID-reglering ˆ F (s) väljs så att S(s) blir liten ˆ F f (s) väljs så att H(s) + G(s)F f (s) blir liten ˆ Fram- och återkopplingen samverkar därmed TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 18 / 26 Ex: Framkoppling från störning Utsignalen vid ett steg i störningen v(t) = 0.5 Kaskadreglering Streckad linje: PID-reglering + approx framkoppling från ideal framkoppling från v(t) Heldragen linje: Enbart PID-reglering

TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 20 / 26 Kaskadreglering TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 21 / 26 Ex: kaskadreglering el-motor Kan användas när systemet har en insignal och flera utsignaler ˆ Inre kretsen R 1 (s), G 1 (s) snabb ˆ Yttre kretsen R 2 (s), G 2 (2) långsam ˆ Yttre och inre kretsen kan designas oberoende av varandra TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 21 / 26 Ex: kaskadreglering el-motor Reglering med tidsfördröjning

TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 23 / 26 Exempel: tidsfördröjning TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 23 / 26 Exempel: tidsfördröjning G(s) = 4 0.125, F (s) = 0.05 + 0.4s + 1 s Stegsvaret för det slutna systemet (utan tidsfördröjning) G(s) = 4 0.4s + 1 e 1.2s, F (s) = 0.05 + 0.125 s Stegsvaret för det slutna systemet (med 1.2 s tidsfördröjning) TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 23 / 26 Exempel: tidsfördröjning TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 24 / 26 Ex: smith-prediktorn G(s) = 4 0.4s + 1 e 4s, F (s) = 0.05 + 0.125 s Stegsvaret för det slutna systemet (med 4 s tidsfördröjning) G(s) = 4 F (s) 0.4s + 1 e 4s F (s) = 1 + (1 e 4s )F (s)g(s) Stegsvar för det slutna systemet (tidsfördröjning 4 s)

TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 26 / 26 Några begrepp som får summera föreläsning 9 Sammanfattning Framkoppling: En reglerstruktur som direkt tar hänsyn till mätta signaler, t ex ger framkoppling från störsignaler möjlighet att kompensera för störningar redan innan de gett sig till känna i utsignalen y. Kaskadreglering: Reglerstruktur som passar bra när systemet kan delas upp i en snabb inre del och en långsam yttre. Dessa kan då designas oberoende av varandra. Smith-prediktorn: En regulator som är specialgjord för system med tidsfördröjningar.